Thursday, April 23, 2020

Om Gud är bra, varför kom pandemin?

 Om Gud är bra, varför kom pandemin?
Coronaviruspandemin antyder det teodicéproblem som många religioner lider av. Teodicé är termen som teologer använder för att försöka avskärma Gud från det onda. Enkelt uttryckt, teodicé är detta: Hur kan allt oskyldigt lidande som händer eller som händer på grund av coronaviruset, covid-19, förklaras om Gud är allsmäktig och god?
”Själva ordet teodicé antyder alltså att Gud anklagas för ett brott, och därför behöver försvaras. Och detta är teodicéproblemet i ett nötskal: om Gud har all makt, och om Gud är god, varför sker då så mycket ondska, och varför tillåter Gud att det sker?” skriver Sören Dalevi, biskopen i Karlstad stift i sin bok Vad tror du.
Dalevi säger att liknelser ofta används för att försvara Gud. Han minns en filosof, som försvarade Gud så här: ”En försöksapa i en bur förstår inte att de hemska tester den utsätts för fyller en högre funktion.” Det innebär att människor kanske inte ser helheten. Det som verkar vara dåligt på kort sikt är inte dåligt, utan bra i det större perspektivet. 
Enligt Dagens Nyheter har många aktiviteter i samhället förändrats under veckorna hemma med minskad rörlighet, under coronakrisen. Vissa aktiviter har ökat, andra har minskat, ibland dramatiskt. På vissa områden är det för tidigt att se trender.
Trafiken på Stockholms gator har minskat med mellan 10 och 35 procent under mars månad, visar stadens uppskattningar. Detta innebär att kväveoxider och sotpartiklar har minskat med samma mängd. Trafikmängden på alla Sveriges vägar minskar mer och mer vecka för vecka sedan krisen började enligt siffror från Trafikverket.
Om minskningen kvarstår under flera månader kan bättre luftkvalitet leda till mellan 10 och 20 färre för tidiga dödsfall under perioden, enligt forskare vid Stockholms universitet. De tror också att bättre luft stärker immunförsvaret mot covid-19.
Motsvarande mätningar på andra håll i Europa visar samma tendens, i vissa fall ännu starkare.
Med detta i åtanke, läs texten som jag översatt från engelska till svenska från en post på Facebook:


När coronaviruset är över
När det är över,
får vi aldrig mer
ta för givet
en handskakning med en främling,
fyllda hyllor i butiken,
samtal med grannar,
en fullsatt teater,
en fredagskväll ute,
smaken av nattvarden,
en vanlig hälsokontroll,
skola varje morgon,
kaffe med en vän,
en fullsatt arena
ett djupt andetag,
en tråkig tisdag,
livet självt.

När detta slutar,
kommer vi nog att märka
att vi har blivit
mer som den människan
vi ville vara,
vi hoppades att kunna vara,
och vi skall låta det förbli – bättre 
för varandra
på grund av det värsta.
Scott Schneitzer


Kanske tvingar covid-19 oss att få nya vanor. Eller kommer vi kanske att bara gå tillbaka till våra gamla vanor? Det är svårt att inte se på detta virus som en chans att rätta till de fel som så många av oss anser vara normalt, såsom skillnader i välstånd, uppdelning efter ras / etnicitet / kön och miljöförstörelsen av vår planet.

If God is good, why the pandemic?

If God is good, why the pandemic?
The Coronavirus pandemic suggests the theodicy problem that many religions suffer from. Theodicy is the term theologians use to attempt to free God from the problem of evil. Put simply theodicy is this: How can all the innocent suffering that happens, or that is happening because of the Coronavirus, Covid-19, be explained if God is almighty and good? 
“The word theodicy itself suggests that God is accused of a crime, and therefore needs to be defended and declared righteous. And this is the theodicy problem in a nutshell. It’s about an all-powerful God. If God is good, why is there so much evil? Why does God allow evil to happen?” writes Sören Dalevi, the Bishop of the Karlstad Diocese in his book Christianity for the Curious.
Dalevi says that often metaphors are used to defend God. He recalls a philosopher he once read who defended God like this: “A monkey on a treadmill in a laboratory doesn't understand that the suffering he is experiencing serves a higher function.” Meaning that perhaps people don't see the whole and what seems to be bad in the short term is not bad but good in the larger perspective ­ like the monkey on the treadmill.
According to Dagens Nyheter, during the weeks of work at home and reduced mobility during the corona crisis, many activities and phenomena in society have changed. Some have increased, some have decreased, sometimes dramatically. In other areas, it is too early to see trends. A few examples.
Traffic on the streets of Stockholm has decreased by between 10 and 35 percent during the month of March, city estimates show. This means that nitrogen oxides and soot particles have decreased accordingly. The amount of traffic on all of Sweden's roads has decreased more and more week by week since the crisis began according to Swedish Transport Administration figures.
If the decrease persists for several months, better air quality can lead to between 10 and 20 fewer premature deaths during the period, according to researchers at Stockholm University, who also believe that better air strengthens the immune system against Covid-19.
Corresponding measurements elsewhere in Europe show the same tendency, in some cases even stronger.
Perhaps, Covid-19 obliges us to challenge old habits. Will we simply return to our former ways? Or will there be a new normal? It’s hard not to see this virus as a once-in-a-lifetime chance to right the wrongs that so many of us consider normal such as wealth disparity, division by race/ethnicity/gender, and the abuse of our planet as the necessary cost of modernity and personal comfort. 
Bearing this in mind, read this text recently posted on Facebook:
When the corona virus is over

When this is over,
may we never again 
take for granted
a handshake with a stranger,
full shelves at the store,
conversations with neighbors,
a crowded theater,
a Friday night out,
the taste of communion,
a routine health check,
school every morning,
coffee with a friend,
a roaring stadium,
each deep breath,
a boring Tuesday,
life itself.

When this ends,
may we find
that we have become
more like the people
we wanted to be,
we hoped to be,
and may we stay 
that way – better
for each other
because of the worst.
Scott Schneitzer